Fuck this shit.

Jag orkar seriöst inte med det här mer snart! När det känns som att allt kanske kan ha ordnat sig med kroppen ska något nytt problem uppstå. Misstänker dock i det här fallet att mina problem på något vis hänger ihop. Men det är så sjukt frustrerande, varför kan jag inte bara tillåtas få känna mig frisk och "normal" någon gång?! Ska det verkligen vara så mycket begärt.
 
Oh well. bara att hålla ut till jag ska till gyn om två veckor antar jag. Kommer bli två väldigt länga veckor det här. Men jag börjar bli van. Fast ändå inte. Tålamodet tryter mer och mer för varje dag. Jag hatar att jag inte bara kan få tillåtas att få leva mitt liv som jag vill bara för att kroppen helt plötsligt bestämt sig för att bli ett enda stort irritationsmoment.
 
Allt som händer just nu får mig att bara vilja boka av Japan-resan och skita i allt. Kan inte längre se fram emot resan som jag kunde förut. All denna oro och stress kring vad som är fel på kroppen får mig att tappa lusten för... allt. Har sett fram emot resan till Tokyo i flera månader och nu när den väl börjar närma sig vill jag mest bara skita i det och stanna hemma. Finner ingen glädje i det längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0